Årets val – ett val om demokratin och respekten för mänskliga rättigheter



Årets val – ett val om demokratin och respekten för mänskliga rättigheter

 

I valet 2018 utmanas framtida generationers rätt till demokrati och respekten för mänskliga rättigheter om ett nationalistiskt parti kommer till makten som vill ändra på demokratins grundidé och förutsättningar genom ändringar i grundlagen.

Vår demokrati är för närvarande baserad på jämlikhet och allas lika rätt inför lagen, icke-diskriminering, yttrandefrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Att rösta i årets val handlar inte enbart om detaljfrågor utan om vilket samhälle vi vill ha och vilka grundläggande principer och människosyn Sverige som stat skall vila på.

Det är av vikt att klargöra två distinktioner inför detta val: 1) skillnaden mellan mänskliga rättigheter och medborgerliga rättigheter och; 2) den konstanta konflikten mellan demokrati och nationalsocialism samt etnisk nationalism.

(1) De nationalistiska rörelserna, som baserar sin nationalism på etnicitet och essens, talar hellre om medborgerliga rättigheter än om mänskliga rättigheter. De vill begränsa mänskliga rättigheter för dem som inte är medborgare och för dem som inte anses tillhöra folket och som på sikt hindras att bli medborgare. Skillnaden mellan medborgerliga rättigheter och mänskliga rättigheter är att medborgerliga rättigheter har vi i egenskap enbart av att vara medborgare. Mänskliga rättigheter, däremot, har vi i egenskap av att vara människor. Dessa kan inte tas ifrån oss. De är universella. De ska respekteras av det land där människan befinner sig.

De grundläggande principerna om allas värdighet och lika rättigheter klarläggs i FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna. De gäller utan diskriminering. Människor har mänskliga rättigheter oavsett kön, etnicitet, politisk åskådning, religiös tillhörighet, nationalitet eller annan social status. Dessa etiska principer ska vägleda varje demokratiskt samhälle och vara grunden för de lagar som stiftas. Dessa principer deklarerades efter segern över den tyska nationalsocialismens brott mot mänskligheten. Dessa principer är också inskrivna i svensk grundlag.

(2) Detta leder oss till den andra distinktionen; den inneboende konflikten mellan demokrati å ena sidan och etnisk nationalism samt nationalsocialism å den andra. Nationalism som baseras på etnisk essens och på ett snävt definierat och bestämt “folk” och nationalsocialism ställer nationalstaten över tanken om demokrati och mänskliga rättigheter. En etnonationalistisk idé är att en homogen etnisk och kulturell grupp är en förutsättning för medborgarskapet inom ett geografiskt territorium. Att till exempel ha svenskt och amerikanskt medborgarskap, så kallat dubbelt medborgarskap, är inte i överrensstämmelse med lojalitet mot nationen, anser etnonationalister. I Tysklands nationalsocialistiska historia ändrades demokratin successivt till etnokrati. Etnokratin ledde till diktatur, krig och folkmord. Allt började med att judarnas medborgarrättigheter fråntogs eftersom de inte ansågs tillhöra folket.

Det är viktigt att konstatera att såväl i Sverige som i många andra länder i Europa samt i USA ser vi ett ökat tryck från folkvalda politiker som spelar på etniska känslor, fördomar och skapar motsättningar mellan människor. Demokratins principer och mänskliga rättigheter urholkas.

I årets val ställs alla väljare inför viktiga frågor:

  • Kommer demokratin utvecklas eller begränsas efter valet 2018?
  • Kommer demokratin och rättsstaten säkras för framtida generationer?
  • Kommer våra folkvalda säkerställa demokratiska principer och mänskliga rättigheter i våra grundlagar för kommande generationer, eller kommer etnokratin ersätta demokratin på sikt?
  • Kommer vi ha kvar en oberoende och granskande nyhetsmedia som inte har kopplingar till regering, myndigheter och statsapparat?

Av de olika partiernas politiska program framgår om partiet stärker den historiska svenska kampen för demokrati och mänskliga rättigheter och som, än så länge, är förankrade i vår politiska kultur och i de svenska grundlagarna, eller om partiet vill ändra på skyddet för demokratin och mänskliga rättigheter i våra grundlagar. Vår konstitution är baserad på dessa värden och inte på en etnokratisk syn på medborgerliga rättigheter.

I en demokrati är det folket som utser makten men i en etnokrati är det makten som utser folket. I en demokrati skapar vi lagar som sätter gränser för vad vi får göra men i en etnokrati skapas lagar som sätter gränser för vad vi får vara. I en demokrati har du friheten att ha vilken identitet och kultur du vill men i en etnokrati är det staten som bestämmer vilken identitet du får ha och vilken kultur du får utöva. I en demokrati har vi former för och välkomnar konflikter mellan olika tankesätt men i en etnokrati skall vi underkasta oss makten och vara lojala.

Redan har en riksdagsmotion om grundlagen lagts i nationalistisk anda (2016/17:2932) där det föreslås ett antal ändringar i vår grundlag som innebär allvarliga inskränkningar i demokratin. Paragraf 1 i RF, Kap 1, föreslås enligt motionen beskriva Sverige som “svenskarnas land”. Motionärerna skriver vidare: “Det fundament på vilket regeringsformen vilar utgörs av folkstyret. Regeringsformen säger dock inget om det folk som faktiskt skall styra”. Motionärerna vill ta bort diskrimineringsgrunderna ur §2. Vidare föreslår man att “förbrukade medborgarskap skall kunna återkallas, även om det innebär att en sådan person blir statslös”. Detta förslag till rättslöshet står uppenbart i strid med nuvarande skydd och Europakonventionen. Men motionärerna har förutsett detta och föreslår att bestämmelser om vilka internationella organisationer Sverige är medlemmar i inte ska vara omnämnda i grundlagen, “då olika omständigheter kan föranleda att vi mer eller mindre skyndsamt vill lämna dessa organisationer”.

De demokratiska partierna har hittills haft svårt att ta debatten. Det saknas tydlig strategi om statsskickets grunder, om grundlagens innebörd, kraft och hållbarhet, om demokratins innebörd och fortlevnad och om att säkerställa mänskliga rättigheter för kommande generationer. Vi välkomnar en grundlagsutredning efter valet för att stärka och skydda vår demokrati.

Den 9 september har vi ett tydligt val. Ett val mellan att säkerställa eller starta en nedmontering av vår demokrati, rättsstat och våra mänskliga rättigheter.

Rebecca Adami, Edna Eriksson

Marco Helles, Pedram Kouchakpour

Maria Koblanck, Sofia Nordenmark

Stellan Gärde

MR-Stiftelsen

Stellan Gärde, Paul Lappalainen

Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen

Mina Dennert

Ordförande #jag är här

Emma Wistrand, Carin Granlund Olsen

My Human Rights

 

Adolf Ratzka

Föreningen Med lagen som verktyg

 

Faktaruta: REGERINGSFORMEN 1 KAP. STATSSKICKETS GRUNDER.

2§ Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408).